måndag 22 februari 2010

Vinter igen

SL alltså... Jag känner att jag tillhör en av de förskonade som INTE bor på pendeltågslinjen utan som faktiskt har ganska många gröna och fina linjer att välja på. Ända hamnar jag där med, i bitande kyla väntandes på bussen/tåget som aldrig kommer för att känna hur ilskan bara växer och jag vet att det finns ingenstans jag kan rikta den - inte en människa verkar ju kunna ta tillvara på kritiken och göra något bra av detta som alltid återkommer! Ikväll väntade jag 25 minuter på en tvärbana, ni vet när man ser minuterna ticka ner och känner att åh vad skönt, nu kommer den strax och om tio minuter sitter jag hemma i pyjamas och med te i koppen. Men nej, från kommer nu dundrar det upp till tio minuter igen och hoppet bara rinner iväg. Även igår stod jag där, då i väntan på en buss som jag förgäves glodde efter i 35 minuter. Ingen information såklart. Så dyker nästa buss upp och jag tänker att nu ska jag ta mod till mig och fråga vad som egentligen hände med förra bussen och varför det inte går ut information, men denna busschaufför har ju ingen koll på det. Han kör sin buss i godan ro och vart samordningsansvaret ligger verkar ingen veta. Det är så frustrerande! Jag tänker att det måste ju finnas massa saker, både utomhus och inomhus, som trots dåliga odds ändå fungerar bra i "fel" förutsättningar. SL är ju ändå inte en sommarlösning... Plus att det är ju avgångar som går i tid och helt enligt plan, är det ren tur då? Jag menar, bara för att det är halt är det inte alla bilister som krockar utan det beror på hur man förhåller sig till halkan. Just halkan känns ju då som en otroligt stor, enkel och generell förklaring för de flesta problem. Och lite väl simpel lösning för en själv, att helt sonika skylla ifrån sig på något som alla vet att ingen kan göra något åt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar